San Siro: ett porträtt av Stadio Giuseppe Meazza
Stadio Giuseppe Meazza, allmänt kallad San Siro efter Milano-stadsdelen, är hemmaarena för både AC Milan och Inter och Italiens största arena till kapaciteten. Den nuvarande anläggningen — tredje rangen, fyra spiralformade hörntorn och en röd fackverkstakkonstruktion — färdigställdes inför fotbolls-VM 1990 och rymmer 75 817 åskådare. Efter nästan åtta decenniers samboende planerar nu båda klubbarna att lämna Meazza för nya hemvister, ett beslut som blivit en av italiensk idrotts mest omdiskuterade frågor. Nuvarande läget syns på kartan.
Ursprung (1925-1935)
Det ursprungliga San Siro byggdes 1925-1926 som klubbanläggning åt AC Milan på mark som industrimannen och Milan-ordföranden Piero Pirelli skänkt. Den första matchen — Milan mot Inter den 19 september 1926 — slutade med en 3-6-förlust på hemmaplan. Ursprunglig kapacitet låg på omkring 35 000. Inter flyttade permanent in 1947 och formaliserade därmed den samboendelösning som sedan dess kommit att definiera arenan.
Giuseppe Meazza
Stadion döptes officiellt om till Stadio Giuseppe Meazza 1980 till ära för anfallaren som spelade både för Inter och Milan, gjorde 33 landslagsmål för Italien och blev världsmästare två gånger på 1930-talet. Meazza, med 365 matcher för Inter och 37 för Milan, är en av få gestalter som vördas av båda läger — vilket gjorde namnbytet politiskt möjligt. Det folkliga namnet San Siro lever vidare i vardagen.
Utbyggnaden inför VM 1990
Förvandlingen av San Siro till sin nuvarande gestalt skedde mellan 1987 och 1990 inför FIFA-VM. De fyra spiralformade hörnramperna — synliga från halva västra Milano — tillkom för att betjäna den nya tredje rangen, som höjde kapaciteten från 60 000 till 85 700 (senare reducerad till nuvarande 75 817 av säkerhetsregler). Det röda fackverkstaket, buret av elva yttre stolpar, monterades i samma byggetapp. Under VM 1990 spelade Italien sina gruppspelsmatcher på San Siro och förlorade här bronsmatchen.
Derby della Madonnina
Derby della Madonnina mellan Milan och Inter har fått sitt namn efter den förgyllda Madonnastatyn på toppen av Milano-domens spira. Det spelas två gånger om året i Serie A och återkommer i Coppa Italia och i europeiska turneringar (mest kända Champions League-semifinalerna 2003 och 2023, vunna av Milan respektive Inter) och hör till fotbollens mest sedda matcher. Eftersom båda klubbarna delar arenan finns ingen riktig hemmamatch i derbyt: det "hemmaspelande" laget utser helt enkelt den övre eller nedre delen av Curva Sud till sina anhängares sektion.
Champions League-kvällar
San Siro har stått värd för fyra finaler i Europacupen / Champions League (1965, 1970, 2001, 2016) och ett stort antal kvarts- och semifinaler för båda Milano-klubbarna under deras många europeiska resor. Derbysemifinalen 2003, spelad i två matcher på San Siro, citeras regelbundet som en av de atmosfäriskt mest laddade utslagsmatcherna i Champions Leagues historia.
Arkitekturen och spiralramperna
San Siros arkitektoniska signum sedan 1990 är de fyra spiralformade hörnramperna — synliga utifrån, konstruktivt fristående från sittplatsskålen och ritade av Giancarlo Ragazzi, Enrico Hoffer och Leo Finzi. Ramperna gör att man kan ta sig till tredje rangen till fots, utan hiss eller rulltrappa, och har blivit arenans visuella signal från tillfartsvägarna och från luften. De elva utvändiga takstolparna — var och en bärande för en del av fackverket — är lika kännetecknande.
Rivningsdebatten
Sedan 2019 föreslår Milan och Inter gemensamt att San Siro ska rivas och ersättas av en ny gemensam arena på samma tomt eller på närliggande mark. Förslaget möter ihållande motstånd från Milanos kommun, från kulturmiljögrupper och från betydande delar av båda klubbarnas anhängarskaror, och har upprepade gånger försenats av överklaganden och oenighet om kulturhistoriskt skydd för den befintliga byggnaden. Per 2026 är frågan fortfarande öppen: båda klubbarna fortsätter att spela på San Siro medan de förbereder alternativ, inklusive möjligheten att bygga var sin egen arena.
Från läsning till planering
San Siro är öppen för stadionvandringar nästan alla dagar — omklädningsrum, spelartunnel, presskonferensrum och museum, som berättar de två klubbarnas historia genom Europacupframgångarna, derbymomenten och de stora spelargestalterna från Meazza till Maldini, Ronaldo och Zlatan. Arenan nås med Milanos tunnelbanelinje M5, hållplats San Siro Stadio. Läget finns på kartan.